Samtal

Jag pratade med min syo för några dagar sen.
Och det lät (på ett ungefär) så här:

Jag: Jag känner mig gammal och har inte tid att schabbla bort mer tid. Jag måste skaffa mig en utbildning så fort som möjligt. Känner mig lite stressad måste jag erkänna..
Syon: Du ska inte känna dig stressad! Du hinner. Du har precis fyllt tjugotre och det är ju ingen ålder att tala om. Får jag upplysa fröken Lundgren att jag själv var närmare 27 när jag började på universitetet.
Jag: Mm. Tack. Men nu har ju inte du, så vitt jag vet i alla fall, varken livmoder eller ägg som ruttnar vartefter tiden går.

Men det sista sa jag ju förstås inte högt.

av Nanette